pärla

Tänk att just Elliot låg i min mage, sicken liten pärla. Vilka lyckostar vi är jag & j ...att just han kom till oss!
Jag blir helt överväldigad när jag tänker på att j a g är mamma.
Man blir så vardags blind (ibland tyvärr), allt går i full fart.
Men ofta såhär på kvällarna, när man fått suga på den lilla karamellen så blir jag alltid så himla varm inombords.
Tänker tillbaka och minns och njuder av nuet, dagen som varit ♥
 
Jag kan aldrig kika igenom korten utan att fälla en tår eller två...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0